Tiden bara rinner iväg!
Idag är det exakt ett år sen jag för första gången satte min fot på campus här i Örebro. Ett år sen jag träffade min första kompis här, Maja, som båda var lika vilsna. Jag hade aldrig i mitt liv trott att denna flytt skulle bli det bästa som hänt mig sedan jag för 21 år sen föddes. Jag fick en sjukt bra start i en jättefin seminariegrupp, en otrolig nollegrupp med trevliga fellow-nollor och faddrar min första termin.
Men min andra termin kom att ändra mitt liv i Örebro totalt. Ännu en ny klass och en ny nollning där jag själv var fadder. Och vilka nollor vi hade! Så underbart fina människor som många av dem kom att bli mina närmsta vänner här i Örebro. Dessutom måste jag ju skryta med att Stråpparna ägde den nollningen, såväl faddergänget som nykomlingarna! I min nya klass träffade jag Malin, Brallan, Mallan - kärt barn har många namn. Hon kom att bli min bästa kompis. Vi är som syskon, minus syskonbråken. Jag sitter faktiskt och väntar på att få åka och hämta henne från stan just nu - hon är ute som fadder på pubrundan!
Under nollningen i våras så tog jag även på mig ETT pass på Kårhuset. ETT pass. Min nuvarande kollega Johan smörade nå så inåt helvete för att få mig att fortsätta komma regelbundet. Det tog ju inte särskilt lång tid innan jag kom för ett andra pass eftersom jag tyckte det var så kul att stå i baren igen efter att ha haft ett självvalt uppehåll i ett år ungefär. Efter det passet var jag fast. Som en fluga på flugtejp. Jag träffade ett stycke Jakob på min första tackfest och efter det blev det otaliga träffar. Kårhuset blev liksom mitt hem och med det hemmet kom massa underbart fina kollegor (homies) som liksom gör livet så mycket roligare.
Tidigare ikväll var vi och käkade middag, jag och min man tillsammans med några av våra närmsta vänner. Inget jag riktigt förväntade mig att jag skulle göra för ett år sedan. Alltså sitta och äta med min blivande sambo (!!) och nära vänner. För när jag kom hit för ett år sedan trodde jag att jag skulle få svårt att skaffa vänner. Jag var helt ärligt förkrossad eftersom jag inte trodde jag skulle få vara med i gemenskapen, att jag skulle bli utfryst. Men där hade jag fan så fel och tur var det!
Tack alla ni som varit med under detta år och till er som förgyller mina dagar här i Örebro. You are golden.
Men min andra termin kom att ändra mitt liv i Örebro totalt. Ännu en ny klass och en ny nollning där jag själv var fadder. Och vilka nollor vi hade! Så underbart fina människor som många av dem kom att bli mina närmsta vänner här i Örebro. Dessutom måste jag ju skryta med att Stråpparna ägde den nollningen, såväl faddergänget som nykomlingarna! I min nya klass träffade jag Malin, Brallan, Mallan - kärt barn har många namn. Hon kom att bli min bästa kompis. Vi är som syskon, minus syskonbråken. Jag sitter faktiskt och väntar på att få åka och hämta henne från stan just nu - hon är ute som fadder på pubrundan!
Under nollningen i våras så tog jag även på mig ETT pass på Kårhuset. ETT pass. Min nuvarande kollega Johan smörade nå så inåt helvete för att få mig att fortsätta komma regelbundet. Det tog ju inte särskilt lång tid innan jag kom för ett andra pass eftersom jag tyckte det var så kul att stå i baren igen efter att ha haft ett självvalt uppehåll i ett år ungefär. Efter det passet var jag fast. Som en fluga på flugtejp. Jag träffade ett stycke Jakob på min första tackfest och efter det blev det otaliga träffar. Kårhuset blev liksom mitt hem och med det hemmet kom massa underbart fina kollegor (homies) som liksom gör livet så mycket roligare.
Tidigare ikväll var vi och käkade middag, jag och min man tillsammans med några av våra närmsta vänner. Inget jag riktigt förväntade mig att jag skulle göra för ett år sedan. Alltså sitta och äta med min blivande sambo (!!) och nära vänner. För när jag kom hit för ett år sedan trodde jag att jag skulle få svårt att skaffa vänner. Jag var helt ärligt förkrossad eftersom jag inte trodde jag skulle få vara med i gemenskapen, att jag skulle bli utfryst. Men där hade jag fan så fel och tur var det!
Tack alla ni som varit med under detta år och till er som förgyller mina dagar här i Örebro. You are golden.
Kommentarer
Trackback
