Natalie Morravej

Och så var stressen, ångesten, psykosen över och Natalie kunde lugnt sjunka in i en djup dvala...Nästan i alla fall. Haha. Första delen var sann! Nu när allt släppt känner jag verkligen hur sjukt trött jag är så detta lär bli en tidig kväll. Förhoppningsvis. Ska se en film hade jag tänkt och jag somnar mer eller mindre aldrig till film så... Nejmen, jag vet helt ärligt inte riktigt hur presentationen gick, det kändes väl okey när den var över liksom. Plus att psroriasisen kanske lugnar sig nu, känner mig som en apa när jag går och kliar mig på undersidan av överarmarna, fyfan. Men jag måste, för det ger sig aldrig!!!

 

Var helt 100 på att min kamera låg i en av mina lådor här men jag hade fel, hittar den ingenstans... antagligen står den på pianot hemma. Om jag känner mig själv rätt. Eller så gör den inte det. Saknar min mobil, hoppas att alla papper kommer imorn så att jag kan skicka in den!!