You step inside but you don't see too many faces



Längtan. Alltså fan, vad har det blivit med mig, hahah?
Egentligen finns det nog ingenting som slår återföreningens sötma när man känt den beska smaken av saknad och längtan. Det är nog rätt nyttigt att känna längtan, att få sakna någonting för det är då man verkligen inser att man tycker om något eller någon (i detta fall, haha). Det finns ju såklart olika sorters längtan och saknad men jag tänker bara på de positiva sorterna. Det kan vara allt från att längta tills man kommer hem, till att man får se sitt absoluta favorit band, till att få träffa en person man tycker om väldigt mycket. Den befriande, tillfredställande känslan av förening eller återförening är olika - men ändå otroligt lika.

Eller? vad tycker du?

/Nat

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0