With the horses that you ride
En dags uppehåll får man väl ta hoppas jag?
Igår var det minnesstund för grabbarna på parken här. Jag sjöng tears in heaven och det var otroligt svårt att hålla tårarna borta. Det var hemskt. Deras föräldrar och annhöriga var där vilket gjorde det så svårt. Efteråt fick jag jag dock släppa ut det med de andra. Jag gick och pratade med Jens föräldrar och eftr det kändes allt mycket bättre.
På kvällen var det minnesbrasa på Byråsen och det var väldigt, väldigt fint när vi släppte alla varmluftsballonger ut i i den nästan vindstilla vinterkvällen. Lägger upp någon bild sen, har alla på mobilen.
Fick alla förberedelsepapper inför provet nästa vecka och jag säger bara - oh my fucking god. Eller det var iaf vad jag sa när jag fick se papprena. Jag blev nästan lite förstörd där ett tag och tänkte att det här kommer jag äldrig i min själ att klara. Jag fattade inte ett skit av namn på alla skalor som jag tydligen ska kunna. Bengt lugnade mig dock och sa att det där kan du visst det med du vet inte om det - öh, nähä? Tydligen inte. Jag vet fan inte om jag kommer att klara det här. Eller, jo, jag måste.
Ska strax kolla till pannan och se om jag kan hoppa in i duschen. Första dagen jag är hemma på ett par dagar nu, haha. Vi får väl se vad det blir ikväll. VD for sure!!
/Nat
Igår var det minnesstund för grabbarna på parken här. Jag sjöng tears in heaven och det var otroligt svårt att hålla tårarna borta. Det var hemskt. Deras föräldrar och annhöriga var där vilket gjorde det så svårt. Efteråt fick jag jag dock släppa ut det med de andra. Jag gick och pratade med Jens föräldrar och eftr det kändes allt mycket bättre.
På kvällen var det minnesbrasa på Byråsen och det var väldigt, väldigt fint när vi släppte alla varmluftsballonger ut i i den nästan vindstilla vinterkvällen. Lägger upp någon bild sen, har alla på mobilen.
Fick alla förberedelsepapper inför provet nästa vecka och jag säger bara - oh my fucking god. Eller det var iaf vad jag sa när jag fick se papprena. Jag blev nästan lite förstörd där ett tag och tänkte att det här kommer jag äldrig i min själ att klara. Jag fattade inte ett skit av namn på alla skalor som jag tydligen ska kunna. Bengt lugnade mig dock och sa att det där kan du visst det med du vet inte om det - öh, nähä? Tydligen inte. Jag vet fan inte om jag kommer att klara det här. Eller, jo, jag måste.
Ska strax kolla till pannan och se om jag kan hoppa in i duschen. Första dagen jag är hemma på ett par dagar nu, haha. Vi får väl se vad det blir ikväll. VD for sure!!
/Nat
Kommentarer
Trackback
