A walk to remember


                                      
Tokigare och Tokigast fick för sig att gå på promenad en dag. De gick längs den snöiga vägen i den vackra vintersolen och diskuterade massa roliga saker. De tog crazypics, fjantade runt i skogen och var inte diskreta för fem öre! Tokigare undersökte en tom lada medans Tokigast stod utanför och tog kort, o båda fnissade så där som småflickor brukar göra. När de senare lämnade ladan gled Tokigares mobil ur fickan men ingen märkte något... De fortsatte sin tur längs vägen och hittade snart en stor gran som Tokigast genast ville gnaga på. Tokigare vart ju bara ta kort på när den söta flickan njöt av att tugga på de mörkgröna barren! De gick snart vidare i rask takt men stannade snart för att utforska en stor gammal gran. De gick innanför den stora granens massiva grenar och så klart skulle Tokigast upp i trädet som den trädkramare hon är! Hon kom inte långt (som tur var) innan Tokigares kamera var framme för att förgylla stunden! Efter ett litet skrattanfall gick de återigen vidare för att snart komma ut på den lilla udden mittemot kyrkan. När de äntligen kom ut på den lilla udden kom plötsligt en skoter! De hoppade ur skoterleden de stod i och fnissade generat som småflickor brukar göra men de kunde inte se vem personen var. Sen skulle Tokigare och Tokigast vara lika tuffa som skoterpojken och gå över den tunna isen! Tokigare gick nerför först men försvann snart i backen då snön inte orkade bära hennes tunga vikt! Åh nej! skrek hon, för att sedan vända sig om, kolla på sin hysteriskt skrattade bästa vän och sedan börja skratta hysteriskt själv. Tokigast skrattade så mycket att även hon gick igenom snön! Sedan blev det plötsligt mycket bråttom! I full fart kom samma skoter som de nyss mött mot dem igen! Tokigare fick en liten panik attack för att sedan få hjälp ur snöhålet från sin bästa vän och med nöd och näppe hann hon upp innan skotern hann till backen. Sedan blev det att vandra hemmåt igen. Men när de kom fram till ladan igen insåg Tokigare att hon tappat sin mobil. Paniken började rusa i kroppen, men de gick in i ladan för att kolla. Men icke. Så de gick tillbaka till backen där Tokigare åkt igenom snön. Men icke. Så de kollade under den stora granen! Men icke. De ringde på den men fick inget svar. Detta var ju inte första gången Tokigast tappat mobilen... Sen ringde de på den när de kom till ladan - och ta mig fan där var den! Första gången hade de inte ringt på den och hade alltså pulsat i snön ute på udden i onödan! Menmen! Tokigare och Tokigast tillbaka hem och skrattade åt det som blev - a walk to remember.



//Nat



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0