Only the good die young

Det var en helt vanlig dag, jag hade kommit hem från skolan när morfar kom och knackade två gånger på glasrutan samtidigt som han öppnade den och klev in med dagens tidningshög i hand - precis som vanligt. Han frågar om dagen och sätter sig på soffkanten och ser undrande på dumburken för att lista ut vad jag tittar på för att sedan gå och slå på kaffekannan inne i köket. Varpå jag, som nästan varenda dag, gör honom sällskap vid köksbordet och försöker vinna över honom i UNO men gubben fuskar alltid och jag vet inte hur han gör. Vi har precis lika roligt som vi alltid har, skrattar och har oss åt dåliga skämt morfar jämt drar.

Sen vaknade jag.
 
2 ½ år idag.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0